Vandraren i Levanto

Som arbetslös känner jag och många arbetslösa i Sverige oss som the ”Hopeless Wanderer” – nedtryckta av en inkompetent Arbetsförmedling som trycker till och är ineffektiv och mycket nedlåtande.

Svensk arbetsförmedling anno 2016

 

Sverige sjunker sakta neråt, ur många olika aspekter, efter att ha varit ett land fyllt av ett folk som var omtänksamma och människor som var vänliga och ett land med myndigheter som hade kunden dvs. människan i centrum. I Sverige anno 2016 är landet något helt annat. Statliga-, regionala- och kommunala myndigheter har spårat ur och lever egna liv, inåtvända. Det handlar om behandlingen av våra psykiskt sjuka barn och ungdomar, kvalitén i våra skolor, behandlingen av landets hundratusentals arbetslösa och vården av våra äldre, de som varit med och byggt landet.

 

Här ett exempel som handlar om svensk Arbetsförmedling och behandlingen av dess kunder, såväl företagare, arbetsgivare och arbetssökande och den låga kunskapen hos medarbetarna. Att möta en kund, arbetslös, som arbetsförmedlare handlar ofta om att möta en människa som befinner sig i en livskris både psykiskt och ekonomiskt. Själv har jag mött arbetsförmedlare som likställer arbetslösa med brottslingar och som gör honnör när man som kund lämnar efter ett samtal. Den arbetsförmedling jag nu tillhör håller en nivå som är mycket låg. Jag har varit inskriven vid förmedlingen sju månader och arbetsförmedlaren har endast träffat mig vid ett tillfälle, Han skrev in mig hos en av förmedlingens konsultföretag under tre månader. Det blev ett möte per vecka, ett möte som varade i 15-30 minuter med en person som saknade erfarenhet av arbetslivet. Jag påtalar detta för arbetsförmedlingen, ingen feed back.

Jag söker massor av arbeten och håller kontakt med tidigare kontaktnät. När inte arbetsförmedlaren hört av sig på 6 månader tillskriver jag hans chef och ber att få ett möte och att få byta arbetsförmedlare. Det tar sedan fjorton dagar innan ett möte mellan mig, förmedlaren och chefen sker. De gör omgående klart att jag inte får byta arbetsförmedlare, utan att ange en anledning. Det blir ett märkligt möte som avslutats med att arbetsförmedlaren, som under mötet gömt sig bakom sin bärbara dator, säger att han kommer att kalla mig till ett möte. Det har nu gått flera veckor sedan mötet, ingen kallelse till något möte från arbetsförmedlingen har kommit.

Med många års erfarenhet som ledare och som arbetsförmedlare är min upplevelse av den svenska arbetsförmedlingen mycket låg och som kund känner jag mig tillplattad och inte sedd. Med dagens arbetssätt inom förmedlingen bidrar denna till att förlänga och fördyra arbetslösheten i Sverige. Det är nu hög tid, bästa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, att ta tag i myndigheten och att du gör det på ett pedagogiskt sätt, du är ju pedagog eller? Generaldirektören Mikael Sjöberg sa när han tillträdde 2014, att han hårt skulle arbeta för att förbättra förtroendet för myndigheten. Detta är inte gjort utan det har gått ytterligare utför. Dags att utveckla Arbetsförmedlingen pedagogiskt och humanistiskt !

”Hopeless Wanderer” – Mumford & Sons

Arbetslös Håkan Carlberg 2015

-Hur länge överlever en människa en arbetslöshet som skapar ett vidrigt utanförskap, fattigdom och ett omintetgörande av inkompetent och känslokalla arbetsförmedlare. Slutar det med en allt för tidig död . . .

NationalTeatern med låten ”Stranden” 

Salute Håkan Carlberg

 

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s