Björn Lundén har just gjort sin romandebut med boken
En skymt av paradiset
Björn är en mycket känd fackboksförfattare och känd av de flesta företagare, oavsett företagsform, i vårt land. I ämnena juridik, ekonomi och skatt har han skrivit mer än femtio böcker som blivit mycket uppskattade och viktiga bland Sveriges företagare, företagsrådgivare och föreningar med begriplig information och praktiska hjälpmedel. Björn är även en mycket fascinerande föreläsare inom entreprenörens värld, både mycket kunnig och samtidigt med mycket humor.
Den nya boken, romanen EN SKYMT AV PARADISET, beskrivs som en skröna från Härjedalen. Bokens omslag har en bild målad av italienaren Mariotto Albertinelli som var verksam i Florens och levde 1475-1515 . Björn Lundén bor i Näsviken i det underbara Hälsingland, kanske kan man även där se en skymt av paradiset.
Björn och hans bror är nu åter i Sverige efter tre veckor i Centralamerika. Björn säger att han är så himla glad över att han har tid och råd att resa så här äventyrligt. Han tillägger:
-Framför allt är jag tacksam över att jag fortfarande vill resa. Allt för många människor vill helt enkelt inte, även om de har tillräckligt med pengar och ledighet. Eller också vågar de inte.
Denna resa blev verkligen ett stort äventyr för Björn och hans bror. För första gången blev Björn rånad under vapenhot, -Visserligen bara med en machete, men ändå, säger Björn. Han berättar vidare:
-När vi cyklade till en beach norr om San Juan del Sur i Nicaragua, dök två maskerade killar upp ur den täta skogen bredvid vägen, blockerade vägen och hotade mig med en machete och snodde väskan i cykelkorgen och min midjeväska. I desperation öppnade jag midjeväskan, tog plånboken med pass och kreditkort och skrek ”Mi pasaporte, mi pasaporte!!” Och de lät mig ta den, för under plånboken såg de min iPhone och 3.000 Cordobas (750 spänn). Rånarna var stressade, för vilket ögonblick som helst kunde en bil dyka upp, så de nöjde sig och rusade in i skogen.
De fick hjälp av polis och de åkte runt i fyra timmar och letade efter rånarna, utan att finna dem. Björn är ändå tacksam för att han kunde rädda sitt pass och sina kreditkort. Han säger att han först trodde att det var en ”turistgrej”, liknande när man åker ut med ett turistpiratskepp och överfalls på skoj. En otäck upplevelse men Björn klarade det bra.
Det blev även tid för tuffa klättringar upp på vulkaner och vandringar i regnskogen.
Det var en härlig resa, där Björn kunde använda sina kunskaper i spanska språket framgångsrikt. En dag träffade Björn och hans bror en spanjor som var på cykeltur från Panama till Mexico. Med sig, på cykeln han köpt billigt i Panama City, hade han en packning på tre kilo. Hans budget låg på 20 dollar per dag. Ett trevligt möte.
Glädje – En trevlig kväll på San Juan del Sur
Bröderna hann även med en trevlig kväll med dans och det handlade om merenge, bolero och cumbia. Det var ett oavbrutet dansande hela kvällen till ett liveband, som enligt Björn var helt osannolika på att spela. Så nu dansar bröderna de för dem nya danserna mycket bra.
Och här lite Cumbia!
Cykeltur på Isla Ometepe i en underbar natur
Björn berättar vidare:
-Den enda nackdelen med resandet är flygresan. Den blir väldigt lång när man ska till de bästa platserna. Hemresan tog 36 timmar. När vi kom till flygplatsen i San José för avfärd kl 8.00 visade det sig att det var århundradets snöstorm i vår första mellanlandning Atlanta, alltså i sydstaten Georgia, där det inte finns mer än en handfull snöplogar i hela delstaten. Så Delta Air hade ställt in 2000 avgångar, såg vi sedan på teve.
Kvinnan vid incheckningsdisken bad oss vara alldeles tysta medan hon koncentrerat betvingade datasystemet för att hitta en alternativ resrutt för oss. Vi hörde diskussionerna vid diskarna bredvid oss, om att åka två eller tre dagar senare, så vi var litet skärrade. Så log kvinnan och sa att hon hade hittat något som de båda äldre bröderna nog skulle bli nöjda med (hon tyckte det var rörande att två pensionerade bröder reste tillsammans). Redan samma dag kl 13.00 fick vi ta American Airlines till Miami, British Airways till London och därifrån till Köpenhamn och jag tog sedan SAS till Arlanda och tåg därifrån hem till Hudiksvall och vidare med bil till Näsviken.
Så underbart, nu är bröderna i full färd med att planera nästa resa med destination någonstans på vår jord. Visst är det ett underbart liv att vilja och kunna resa och vara med om upplevelser såväl goda som mer dramatiska som det Björn fick uppleva denna gång. Vi får ge oss till tåls beträffande vart de båda bröderna bär av på sin kommande upptäcktsresa.
Salute Håkan Carlberg
Källa: Alla bilder: Björn och hans bror. Text ur ett mail från Björn Lundén till mig (redigerat av mig).
Entreprenören Björn Lundén har upptäckt ännu en del av vår värld tillsammans med sin bror. Denna gång bar det iväg till Asien, mer specifikt till den autonoma regionen Kurdistan i norra Irak. På flygplatsen i huvudstaden Erbil ((alternativt Arbil eller Irbil) möttes de av en något bister och beväpnad passkontrollant som nogsamt granskade passen. Så sträcker kontrollanten upp handen och säger ”Hej kompis och välkommen till Kurdistan!” Mannen visade sig ha bott i Västerås i tio år!
Intrycken Björn förmedlar är att människorna de mött varit mycket vänliga och tillmötesgående. Denna gång blev det inget cyklande. På grund av en mycket snabb och tät trafik avstod de från att cykla och reste med hjälp av taxi, vilket var ett mycket billigt sätt att ta sig fram.
Vädret bjöd på sol och värme, runt 25 grader dagtid. Boendet i landet var till mycket bra priser då det var lågsäsong och prutmånen stor. Kosten är något annorlunda än här i norra Europa. Kebab smakade utsökt och serverades med fräscha grönsaker och många goda såser.
Det blev tid för flera långa vandringar och besök till historiska platser. Området är det gamla Mesopotamien och huvudstaden Erbil är en av världens äldsta fortfarande bebodda städer. Där har bott människor sedan omkring 2200 f.Kr. alltså i mer än 4 000 år.
Björn och hans bror hade blivit varnade innan de reste för bomber och kidnappningar. De kände sig dock aldrig otrygga, möjligen i den snabba trafiken. Det blev många säkerhetskontroller, och när de visade sina svenska pass blev det alltid trevliga leenden från kontrollanterna. De fick även ofta höra att Sverige är det bästa och minst rasistiska landet i Europa vilket självfallet Björn och hans bror uppskattade att höra.
Det blev långa samtal med shejken och professorn om islam och mycket annat
°
”A Bear” on trip
discovers Iraq – Kurdistan
°
The entrepreneur Bjorn Lundén have discovered yet another part of our world with his brother. This time they to Asia, more specifically, to the autonomous region of Kurdistan in northern Iraq. At the airport in the capital Erbil ((or Arbil or Irbil), they were met by a somewhat grim and armed passport control officer who carefully examined the passports.Suddenly extend passport officer raised his hand and says, ”Hey buddy and welcome to Kurdistan” The man appeared to have been living in Västerås (a town in Sweden) for ten years!
The impressions Björn conveys is that the people they met were very friendly and accommodating. This time there was no cycling. Due to a very fast and heavy traffic they refrained from cycling and traveled by taxi, which was a very cheap way to get around.
The weather offered a sun and heat, around 25 degrees during the day. The accommodation in the country was at a very good price, as it was low season. The diet is somewhat different than here in Northern Europe. Kebab tasted delicious and was served with fresh vegetables and many sauces.
It was time for several long walks and visits to historical sites. The area is ancient Mesopotamia and the capital Erbil is one of the world’s oldest continuously inhabited cities. It has been inhabited since around 2200 BC Thus, for more than 4 000 years.
Björn and his brother had been warned before they traveled for bombs and kidnappings. They felt, however, never insecure, possibly in the fast traffic. There were many security checks, and when they showed their Swedish passports were always pleasant smiles from the controllers. They were also often told that Sweden is the best and least racist country in Europe which of course Bjorn and his brother appreciated to hear.
°
-Granatäpplet var surt!
-Kurdistan vore ett el-dorado för en elektriker, kolla elledningarna!
-Vi var överens om att håret bara skulle toppas, eller…!
Och här ett smakprov på Kurdisk musik:
Björn på̊ promenad på̊ huvudgatan i turiststaden Shaqlawa uppe i bergen.
Efter maratonträningen
Grand Canyon modell Kurdistan.
( Källa/Source: Björn Lundén – Photo: Björn och hans bror )
Tre av mina goda vänner, en från Hälsingland, en från Skåne och en från Ligurien har under våren 2013 besökt Vietnam. De har gjort det på tre olika sätt genom ett ordnat och färdigt program, genom helt improviserat eget program under en längre tid och som här entreprenören och företagaren Björn Lundén och hans bror genom att cykla runt på egen hand. De gjorde även utflykter med stora upplevelser med hjälp av tåg och båt.
°
Lycka är att få kedjan spänd på cykeln!
°
Björn och hans bror cyklade mycket, så mycket att de tappade i vikt, vilket även den nyttiga maten bidrog till, enligt Björn. Här träffade man människor som var mycket vänliga, god mat och en utomordentligt bra cykelkultur, cyklevänligt!
Har ni överlast, eller?
°
Björn berättar,
– Både brorsan och jag var aktiva inom Vietnamrörelsen på 60- och 70-talet, så vi besökte en hel del museer som visar det amerikanska kriget, bland annat Cu Chi-tunnlarna, en hel stad nergrävd i ett tunnelsystem, där vi kröp omkring. Intressant.
°
Det blev många trevliga möten.
°
Här blir det gul flagg !
°
Att kommunicera med folket i Vietnam är inte helt enkelt. Det är få som kan hyfsad engelska, och utan språklig kommunikation är det svårt att få kontakt, berättar Björn vidare.
°
Björn, bergen, havet och stranden i Phan Thiet
Stor och glad födelsedagsfest på hotellet !
°
Vietnam når man bland annat genom en 12 timmar lång flygresa från Arlanda till Saigon. Landet verkar vara inne och efterfrågat nu – Björns bilder och berättelse väcker intresse!
°
Och visst är det så att Vietnam väcker många känslor till liv, jag tänker på min egen uppväxt i slutet av sextio- och början av sjuttiotalet med ständiga uppdateringar i varenda nyhetssändning om de vidriga amerikanska bombningarna och ett folk i nöd. Ser ut som de hämtat sig och det är skönt att folket har en positiv inställning till de som nu gästar och ”invaderar” landet.
It tumbled down an email from my good friend Bjorn Lundén. He told me earlier this autumn that he planned a trip to Tanzania and an adventure by bike from inland and out to the coast. Now he and his two friends made the trip which was an experience and an adventure far from the north of Europe where we are.
Bjorn says in his email that he and his comrades held a world record. It is a unique record in long distance cycling on a Chinese made single-speed bike, by the brand Phoenix. Long distance is something Mr Lundén normally engaged in by cutting a number of marathons each year. This was something quite different and the world record was sat in Tanzania, a country in East Africa, which is fairly well hilly and consists a number of plateau massive lying 800 – 1500 meters above sea level, there are also areas that are below sea level, while Mount Kilimanjaro, reaching up to 5892 meters. That is a very hilly country and not a dream for a rider with a bike with only one gear, I guess.
I understand from that Björn writes that these days of cycling in Africa was a wonderful and unforgettable experience that ended with the bikes sold for $ 50 / each. to an Indian merchant and then became the sun, swimming and snorkeling in the Indian Ocean.
So when the friends returned to the cold north, and it became as Björn writes ”a ” temperature difference when they return home at 55 degrees. . . ”
-Öh, första till vänster, sedan första höger uppför en backe och . . . .
Now I know Bjorn and life consists of a lot of challenges and this ride would obviously be a challenge. The start of the challenge and the adventure was in the town of Arusha in northeastern Tanzania, one of the most important cities in the country, many safari trips starts from here. The city has about as many inhabitants as Malmö. The choice of starting is obviously smart as the city is situated at an altitude of about 1600 meters above sea level at the foot of the country’s second highest mountain, which should lead to a long downhill when the goal is the coast and the meeting with the Indian Ocean and the city of Tanga, about twice as big as Gävle.
Then it was there with the bikes. After some searching, the three adventurers found a beautiful bike of the brand Phoenix at a very good price. They cost $ 100 / each. and then included a gear, and the quality was good roughly as price. On the other hand, it seems to be a journey downhill, so this would not involve any major inconvenience. The trip had a length of almost 470 kilometers, and here they had put up a plan that it would all be dealt with in 8 days. There was obviously a lot of meetings with new people and environments. Overnight stays were made at hotels where prices ranged from 32 SEK to the most expensive which cost 160 SEK. Sums that are a little difficult to understand for me that never visited the area.
I understand from that Björn writes that these days of cycling in Africa was a wonderful and unforgettable experience that ended with the bikes sold for $ 50 / each. to an Indian merchant and then became the sun, swimming and snorkeling in the Indian Ocean.
So when the friends returned to the cold north, and it became as Björn writes ”a ” temperature difference when they return home at 55 degrees. . . ”
Lost! -Ja, men han sa ju vänster och uppför en backe och sedan . . .
Genom Tanzania på cyklar från Kina
Det damp ner ett mail från min gode vän Björn Lundén. Han berättade tidigare i höst att han planerade en resa till Tanzania och ett äventyr på cykel från inlandet och ut till kusten. Nu har han och hans två kompisar genomfört resan vilken blev till en upplevelse och ett äventyr långt från det norra av Europa där vi befinner oss.
– Äsch då, punka! Depåstopp för att fixa en ”pyspunka.”
Björn berättar lustfyllt i sitt mail om att han och kamraterna slagit ett världsrekord. Det handlar om ett unikt rekord i långdistanscykling på en kinesisktillverkad enväxlad cykel av märket Phoenix. Långdistans är något herr Lundén normalt sysslar med genom att avverka ett antal maratonlopp varje år. Detta var något helt annat och världsrekordet slogs i Tanzania, ett land i Östafrika, som är tämligen väl kuperat och består av ett antal platåmassiv som ligger 800 – 1500 meter över havet, det finns även områden som ligger under havsnivå och samtidigt berget Kilimanjaro som når upp till 5 892 meter. Alltså ett mycket kuperat land och inte en dröm för en cyklist med en cykel med endast en växel, gissar jag.
– Ok, jag köper alla! Nästan som Stockholms maran i somras men betydligt torrare!
Nu känner jag Björn, och livet består av en massa utmaningar och denna cykeltur skulle självfallet vara en sådan. Starten för utmaningen och äventyret var staden Arusha i nordöstra Tanzania och en av de viktigare städerna i landet, här utgår även många safariresor från. Staden har ungefär lika många innevånare som Malmö. Valet av start är självfallet smart och väl genomtänkt då staden ligger på en höjd av ca 1 600 m.ö.h. vid foten av Tanzanias näst högsta berg vilket bör medföra en lång nedförsbacke då målet är kusten och mötet med den Indiska oceanen och staden Tanga, ungefär dubbelt så stor som Gävle.
De kinesiska cyklarna fungerade utmärkt – det blev ju världsrekord!
Men så var det det där med cyklar. Efter lite sökande fann de tre äventyrarna en vacker cykel av märket Phoenix till ett bra pris. De kostade 100 dollar/st. och då ingick en växel, och kvalitén var väl ungefär som priset. Å, andra sidan så verkar ju färden bli en färd utför, så detta skulle inte innebära några större olägenheter. Färden hade en längd av närmare 47 mil och här hade de lagt upp en plan på att det hela skulle klaras av på 8 dagar. Det blev självfallet många möten med nya människor och miljöer. Övernattningarna gjordes på hotell där priserna varierade från 32 kr till det dyraste som kostade 160 kronor. Summor som är lite svåra att förstå för mig som aldrig besökt området och som i höstas betalade 650 kr för B&B i Ligurien.
Glädje! Bra jobbat! Mount Kilimanjaro i bakgrunden.
Jag förstår på Björn att dessa dagar på cykeltur i Afrika var en underbar och oförglömlig upplevelse som avslutades med att cyklarna såldes för 50 dollar/st. till en indisk köpman och därefter blev det sol, bad och snorkling i den Indiska Oceanen.
Ännu mer glädje! Snart vid målet, den Indiska oceanen!
Så är då sällskapet åter i den kalla norden och det blev som Björn skriver ” en temperaturskillnad vid hemkomsten på 55 grader . . . ”
Hcarlberg's Weblog 